Brasmys i vinter – så eldar du rätt

Det första en fuktig vedklabb gör i eldstaden är att koka bort sitt eget vatten. Den energin försvinner rakt ut genom skorstenen i stället för att bli värme i rummet, och röken blir tung och tjärig. Ved ska ligga under 20 procent fukthalt innan den går in i kaminen.

Nyhuggen ved ligger långt över det. Räkna med att kluven ved behöver stå minst en sommar under tak med luft runt sig, och att tätare träslag gärna får två. En billig fuktmätare från byggvaruhandeln ger svar på några sekunder — mät på en nykluven yta, inte på utsidan.

Att tända i toppen av vedstapeln i stället för under den är den enskilt enklaste förbättringen de flesta kan göra. Lågan arbetar sig nedåt, och rökgaserna från veden längre ned passerar genom den heta zonen och förbränns i stället för att gå ut orenade.

Lägg de grövre klabbarna underst, finare ved över, och tändmaterialet allra överst. Ge full lufttillförsel de första tio till femton minuterna — det är då eldstaden ska bli varm.

Frestelsen att dra ner spjället för att få brasan att räcka längre är förståelig, men pyreldning är den vanligaste orsaken till tjärbeläggning i rökkanalen. Beläggningen är brännbar, och det är den som gör en soteld möjlig.

Elda hellre kortare och varmare, med mindre mängd ved åt gången, än länge och kvävt. Vill du ha värme över natten är en kakelugn eller en tung eldstad som magasinerar värme rätt verktyg — inte en strypt spjällinställning.

• Lågorna är klara och gula, inte mörkt orange och slöa.
• Glasluckan håller sig ren. Sotar den igen direkt är veden för blöt eller luften för knapp.
• Röken ur skorstenen är knappt synlig när brasan väl brinner. Tjock vit eller grå rök betyder ofullständig förbränning.
• Askan är ljusgrå och fin, inte full av oförbrända kolbitar.

Impregnerat och målat virke, spånskivor, plast, mjölkkartonger och hushållssopor hör inte hemma i en braskamin. Det ger utsläpp som varken du, grannarna eller skorstenen mår bra av, och i flera fall är det dessutom förbjudet. Ren, torr ved är det enda som ska in.

Sotningen tar bort brandfarliga beläggningar, och brandskyddskontrollen bedömer om anläggningen är säker att använda. Det är två olika saker, båda lagstadgade, och de utförs med olika intervall. Är du osäker på vad som gäller för just din eldstad — hör av dig, så reder vi ut det.